Blogg Nr 25
Sju omgångar in i Herrallsvenskan så är det ofta som det brukar vara, vissa lag har startat mycket bättre än väntat och vissa lag har inte alls kommit i gång, tappat självförtroende och inget passar ihop.
Laget som överraskat de flesta är naturligtvis Sirius, men tittar man tillbaka till hösten så presterade de redan då en mycket bra andra halva av förra årets Allsvenska och därför är det inte en jätteöverraskning för mig att de har startat bra, men inte ens jag trodde att de skulle starta så här bra. De spelar en intressant fotboll med mycket finess, snabbhet, spel på djupet, rörelse med en hög och aggressiv press i defensiven. Det innebär att många lag har svårt att möta Sirius för de får ingen tid att spela sin egen fotboll då de blir sönderstressade av Sirius. Stor eloge till tränare Engelmark. Han har skapat en lagenhet som jobbar stenhårt för varandra i båda riktningarna, likt Mjällby förra året. Skall detta bli ”årets Mjällby”!?
GAIS känner säkert att de startat sämre än de tänkt och hoppats på efter sin starka säsong 2025. Men GAIS har förlorat mycket offensiv potential som man inte kunnat ersätta med samma kvalitet. Utan Lundgren, Boudry och Diabate saknas mycket av den offensiva styrkan som GAIS hade 2025. GAIS kommer säkert att klättra lite i tabellen men kommer inte att nå de höjder de nådde förra året utan får nog nöja sig med en plats precis på den övre halvan. GAIS spelar fortfarande en bra och attraktiv fotboll, mycket bollinnehav i offensiven och hög press i defensiven. Ett hårt jobbande lag med en klar spelstil där alla vet vad dom skall göra.
ÖIS startade med en rivstart med 4 poäng efter två omgångar och då man hade mött MFF och Mjällby bådade det verkligen gott, men sedan har det gått betydligt tyngre och med 1 poäng på de senaste 5 matcherna gör att man för tillfället parkerar på en kvalplats. Tyvärr så tror jag att det kommer att bli svårt för ÖIS att ta sig bort ifrån nedflyttningsfighten. Kvaliteten i laget är för dålig och om det fortsätter att gå trögt så har man inte de ledande spelarna i truppen som kommer att riva med de andra utan det kan då i stället uppstå problem i truppen. Det kommer att bli en extremt viktig och intressant match mot stadsrivalen i nästa omgång – Blåvitt. Där är det förlora förbjudet för båda lagen så man kan nog inte förvänta sig någon läckerbit att titta på, men spännande blir det.
Det laget som med säkerhet har startat sämst i Allsvenskan och där förväntningarna var högt uppskruvade, är med avstånd Blåvitt. Inte bara supportrar och media utan också internt, med Jesper Jansson som fotbollschef, så kommunicerades det att man siktade minst på en europacupplats i år igen. Efter den här starten med tre oavgjorda efter 7 spelade omgångar, 4 gjorda mål och 15 insläppta, så har den sportsliga ledningen och tränarna redan kniven på strupen. Det som man nu sett i dessa 7 matcher är spelare som är totalt ”iskalla”, underpresterar och är helt utan självförtroende. Vem skall göra målen för Blåvitt? Man kan inte bygga en helt ny säsong och på att ha en bra anfallare och tro att det räcker (Jesper Janssons förklaring varför det hackar med målgörandet och spelet!!!). Skador hör tyvärr till och nu när Fenger varit skadad stora delar av försäsongen och även nu igen, så kommer han inte att komma i gång och hjälpa Blåvitt innan uppehållet alls, förhoppningsvis efter pausen, men i sommarfönstret så måste Blåvitt se sig om efter en anfallare som presterar och gör de målen som behöva för att inte detta år helt oväntat bli inblandade i nedflyttningsstriden. Alioum, Clemmensen och Wiberg är spelare som helt enkelt inte är bra nog och då skall man veta att Alioum gick ut före säsongen och sa att det här skall bli hans år och han skall dominera Allsvenskan och visa hur bra han är!!! Mer iskall och utan verkan än han varit de första matcherna har jag nog aldrig sett av någon som stuckit ut hakan och satt sig själv under så stor press – som han uppenbart inte klarar av att hantera. Sedan är vi tillbaka i det stora dilemmat som Blåvitt haft de senaste 5 åren, 90 % av nyförvärven som hämtas in får ingen utveckling alls i klubben och försvinner ut bakvägen efter ett halvår till ett år, så känns det redan nu att det kommer att hända med Ottosson och Coimbra också, där har man inte alls prickat rätt, så som det ser ut i dagsläget. Ottosson är en sämre kopia av Kruse och håller enbart till i dom områdena på planen där det är enkelt att spela fotboll men det ger inte laget mycket. Coimbra är en mycket märklig värvning och jag frågar mig vem som scoutat honom. Har man sett några styrkor och stora kvaliteter hos honom så är det nog bra för honom att han börjar plocka fram dom, annars så måste man verkligen ifrågasätta scoutingen av Coimbra. Yeboah kommer kanske att bli en bra spelare någon gång i framtiden, men han har i varje match ett par situationer som tyvärr kostar nerver och poäng hela tiden. Spelmässigt spelar Blåvit nu en väldigt långsam och förutsägbar fotboll och det spelas mer i sidled och bakåt än att spelarna försöker hitta in i mellanytorna med passningar som skär in mellan lagdelarna. Possession-fotboll innebär fortfarande att man skall ha första blicken framåt och så ofta det bara går försöka slå ut motståndare med genomskärande passningar och djupledslöpningar, det har Blåvitt totalt misslyckats med. Löpningar på djupet in bakom motståndarnas backlinje förekommer mer eller mindre inte alls i IFK:s spel för tillfället. Skall den här negativa trenden vända så måste tränarteamet spela en rakare och snabbare fotboll, få till ett presspel där hela laget kliver och jobbar stenhårt för att vinna bollen. Nu ser det mer ut som det är en forechecking från ett par spelare åt gången, inget organiserat och inget effektivt alls. Laget är också defensivt väldigt instabilt, med 15 insläppta mål så har man defensivt ett problem, men det behöver inte betyda att det bara är backlinjens fel. Blåvitt har för dåliga duellspelare sett över hela truppen helt enkelt. Nästa match mot ÖIS är vägvisande för den fortsatta säsongen och en förlust har man absolut inte råd med. Då kan det genast innebära att Billborn sitter löst, trots uttalat stöd för honom.
Häcken spelar en attraktiv, bra och rak fotboll med mycket löpningar på djupet, snabba omställningar vid bollvinst och man skapar enormt mycket offensivt med den spelstil man nu har. Hittills obesegrade men med några oavgjorda för mycket där man inte har kunnat stänga matcherna, trots ledning sent i matcherna. Häcken har på centralt mittfält en trio som är toppklass i Allsvenskan, Silas Andersen, Doumbia och Rygaard har det som behövs för att kunna dominera ett mittfält, både defensivt och offensivt. Anfallsmässigt har man bra kvalitet och bra speed, spelare som är målfarliga och löpstarka, med Lindgren, Layoni och Svanbäck. Det som kan ställa till det lite för Häcken är försvaret som inte alltid är så stabila. Men Häcken känns ändå som ett lag bland de första fem i år. Doumbia är en stor talang som inte Häcken kommer att få behålla länge, det är extremt bra scoutat av Häckens ansvariga att hitta honom och få honom till sig.
Damallsvenskan rullar på och där kommer det som väntat att handla om Häcken och Hammarby i slutändan. De kan kanske tappa någon poäng mot Kristianstad eller MFF men sedan finns det inte så många fler lag som kommer att blanda sig i toppstriden. Det kommer att bli svårt att rubba Häcken i år från att ta sin andra raka SM titel. Det som skulle kunna ändra på detta är om man tappar Felicia Schröder i sommaruppehållet, vilket är mycket troligt att man gör. Hon är en garant för mål och den snabbhet och teknik som hon har gör att hon är jagad av många större klubbar ute i Europa.
VM-kvalet för Damlandslaget hackar lite grann, förlusten mot Danmark hemma innebär att man nu måste vinna borta mot Danmark för att kunna vinna gruppen. Det är absolut ingen omöjlighet men laget måste prestera på en högre nivå och framför allt ta vara på alla de chanser man ändå skapar i de flesta matcherna. Laget har haft svårt att göra mål och för tillfället är det flera av de viktiga spelarna som inte får spela från start i sina klubblag som t ex Kaneryd och Blackstenius och sedan är tyvärr Björn fortfarande skadad, hon behövs i försvaret med sin rutin och kvalitet. En vinst mot Danmark borta innebär absolut inte att man kommer att vinna gruppen. Sista matchen hemma mot Italien är en svår nöt att knäcka. Bara att hoppas att Tony Gustavsson klarar detta utan att behöva fortsätta att kvala sig till VM.
Herrarnas VM trupp presenterades av Potter och det blev stor fart på många experter som skulle kommentera att vissa spelare inte är med i truppen, men samtidigt så måste ju även de personerna som skriker så högt även säga vilka spelare som då Potter skulle ha lämnat hemma i stället. Det diskuteras mest om Hugo Larsson. Williot Swedberg och Roony Bardghji. Alla tre mycket duktiga spelare med olika kvaliteter. I fallet Bardghji så är jag säker på att valet stod mellan honom och Ali. Varför Potter väljer Ali före Bardghji kan nog bara han svara på, men i mina ögon så har Ali mer speed och är svårare att fånga in för motståndarna. Lite för bollkär bara i många situationer men om Sverige behöver förändra något de sista 15 minutrarna i en match i VM så kan Ali vara en joker. Oberäknelig och svårfångad.
Vilka skulle Potter ha lämnat hemma i stället för Hugo Larsson och Swedberg? Ayari eller Bergvall eller kanske Karlström? Hugo Larsson och Swedberg är för mig två centrala mittfältare som har sina styrkor i offensiven och det är då samma positioner som Bergvall och Ayari spelar på. Det handlar i en trupp inte om att ta ut de bästa spelarna utan som Förbundskapten måste du också få ihop truppen när det gäller positionerna. Det behövs helst 2 spelare per position och sedan måste en förbundskapten bestämma vilka som med säkerhet kan acceptera att sitta på bänken ett helt VM utan att få speltid alls. Hugo Larsson och Bardghji känns verkligen inte som två spelare som inte kommer att gnälla och bli irriterade om de inte får spela och under ett så här långt läger och VM slutspel så måste harmonin och stämningen i truppen vara på topp. Det kan mycket väl ha spelat en stor roll i Potters beslut.
De spelarna som överraskade mig att de är med är Zeneli, Straud, Smith, Sema, Bernhardsson och Gustaf Nilsson. Straud mer för att han inte alls varit med förut, men kvalitetsmässigt är han på topp och presterar vecka efter vecka på en hög nivå. Zeneli för att jag inte ser hans storhet och har svårt att se att han bidrar med något speciellt om han skulle få spela. Smith för att han inte heller varit med tidigare och att han varit skadebenägen, men skulle kunna spela på två positioner, men är säkert med som mittback. Sema för att han håller till i en Liga som inte är bra och att han inte presterat på topp när han fått chansen i Landslaget. Bernhardsson för att han spelar i 2 Bundesliga och inte imponerat i de matcher han fått chansen i landslaget, men här är det säkert för att Potter positionsmässigt inte har mycket annat till urval. Gustaf Nilsson för att han har haft svårt att platsa i Club Brügge och inte alls har många minuter på våren i klubblaget.
Jag har stort förtroende i Potter och han vet bestämt vad han gör och vad det behövs för att skapa en fungerande enhet som drar åt samma hål utan att det blir bråk, gnäll och stridigheter i truppen. När man som utomstående inte har allt klart för sig vad det behövs så skall man vara försiktig med kritiken. Nu får vi bara se fram emot en underbar VM sommar med förhoppningsvis ett fungerande landslag som i alla fall tar sig vidare från gruppspelet, men Tunisien och Japan är bra nationer som Sverige absolut inte är favorit mot. Holland är den stora favoriten i gruppen.
Det jag nu också ser fram emot är såklart Champions League finalerna. Damerna spelar sin final redan om lite mer än en vecka, i Oslo, och där möts Barcelona och Lyon. Favorit på papperet är Barcelona men de möter ett Lyon som verkligen presterat och övertygat ända fram till finalen, så det kommer att bli en spännande och intensiv final. Dessa lag möttes även i finalen för 2 år sedan då Barcelona vann med 2–0. Barcelona lyckades inte vinna förra året då det blev ev finalförlust mot Arsenal så de är säkert laddade så det inte händer 2 år på raken att de är i en final och får stryk. I den här finalen kommer vi att få se några av världens absolut bästa kvinnliga fotbollsspelare, Bonmati och Putellas, för att nämna några av de stora namnen i den här finalen.
Herrarnas final går av stapeln en vecka senare än damernas och den spelas i år i Budapest mellan PSG och Arsenal. I mina ögon så är nog den riktiga finalen redan spelad, semifinalen mellan PSG och Bayern. Vilken drabbning och vilken första match det blev – 5 – 4 efter propagandafotboll i offensiven från båda lagen, men speciellt från PSG, För tillfället, för mig, de 2 bästa lagen i Europa. PSG vann redan förra årets upplaga av Champions League i en riktig uppvisning mot Inter med 5–0. De är för mig klara favoriter i finalen mot Arsenal. Det som skall bli roligt som svensk, är att få se Gyökeres spela final och jag håller verkligen tummarna att han kan lyckas i finalen och ta med sig detta och kanske även en Premier League titel, när det drar ihop sig till VM som startat om bara 4 veckor.
En Fotbollssommar att se fram emot kära fotbollsälskare.