Blogg Nr 19
Damallsvenskan har börjat på ett mycket oväntat sätt. Häcken står med 0 poäng efter två omgångar och man kanske inte skall säga att dom redan spelat bort titeln som (nästan) alla tillskrivit dom i år, men vad är det som händer?
Ett Häcken som totalt emot alla odds får stryk i premiären mot MFF hemma med 2–3 och i nästa match borta mot Kristianstad ser mycket osäkra och vilsna ut och kasserar prompt sin andra förlust på en vecka. Försvarsspelet såg riktigt ihåligt och dåligt ut i de bakre leden mot Kristianstad. Jag har saknat ett Häcken, sedan flera år tillbaka, som vet vad det innebär att spela en hög press med hela laget och vågar ta klivet upp även med försvarsspelarna när det behövs. När Häcken skall spela en hög press så blir det en forechecking med 4–5 spelare och laget blir enormt långt med hål mellan lagdelarna. Det är inte ett lag i harmoni där alla gör det som man borde förvänta sig av dom i många matchsituationer. Det ser inte koordinerat ut och det saknas en spelidé i både press spelet och i uppspelsfasen. Nu är tränar och ledarteamet pressat att få i gång laget och inte tappa mer poäng på täten för då rinner titeln snabbt i väg. Häcken har satsat hårt för att säkra ett SM Guld för första gången i klubbens historia på damsidan.
Hammarby och Rosengård har börjat med 2 vinster och Bajen ser starka och stabila ut och kommer inte att tappa extremt många poäng i årets Damallsvenska är mitt tips.
Svårt att säga om den här landslags pausen kom lägligt eller om det hade varit bättre att få en match till innan uppehållet, men då hade det varit nödvändigt med en vinst såklart. Nu är det i stället många som är i väg på olika landslagsuppdrag och endast få spelare till förfogande. Det innebär att det är svårt att jobba på det som inte fungerade i de första matcherna, Men det kanske i stället kan vara bra att komma bort och få tankarna på något annat, vi får se när spelarna är tillbaka och hemma matchen mot Vittsjö står på programmet. En vinst i den matchen är ett måste för att fortfarande kunna tro på ett SM guld.
Herrallsvenskan har börjat med två riktiga smällkarameller, den ena var Degerfors storvinst borta mot Halmstad (5–0) och där hittade vi en fem måls skytt i Omar Faraj, vilken start och vilket stort steg mot skytteligatiteln.
Det andra oväntade resultatet (sett till siffrorna, inte kanske till att Bajen vann) var Hammarbys klara 4–0 vinst mot Blåvitt och det var inte ens orättvist eller något snack om det. Det var närmare 6–0 än 4–1 och bara det säger väldigt mycket. Hur kunde det gå så här för IFK efter en bra försäsong och en vinst med 4–0 mot Bajen i kvartsfinalen i Sv. Cupen? Jag kan bara analysera det på ett sätt och det är att Blåvitt inte alls var inställda på ett så aggressivt och högt pressande Hammarby från den första minuten. IFK försökte spela upp bollen bakifrån och tyvärr klarar inte laget av det mot ett bra lag som är koordinerade i press spelet, då man inte har de bolltrygga och bollsäkra spelarna i de bakre leden och det kostade många onödiga och inbjudande bolltapp på egen planhalva och som också ledde till ett antal klara målchanser och mål för Hammarby. Där måste jag fråga mig hur tränarteamet lade upp taktiken och hur dom tänkte och framför allt trodde att Bajen skulle spela? I mina ögon skulle Blåvitt spelat ett enkelt och rakt spel åtminstone de första 30 minutrarna i stället för att bjuda in Hammarby och stärka dom i sin aggressiva höga press, med ett antal naiva och dumma bolltapp på egen planhalva. Nu är det skett och man kan inte ändra på det, men nu gäller det att studsa tillbaka med besked i nästa match på hemma plan mot ett riktigt svagt och dåligt Halmstad. Nu skall det inte spekuleras och snackas för mycket efter en match, men matchen mot Halmstad är mer än ett måste för Blåvitt för att det inte skall bli en lika stökig och orolig säsong som de senaste 2 åren. Förväntningarna och förhoppningarna efter försäsongen och svenska cupen är stora och det har också känts betydligt bättre med allt fram tills matchen mot Hammarby. Men i den här matchen var det många som inte alls kom upp på den nivå man måste förvänta sig av dom och som man också sett bra tendenser av i de tidigare matcherna på våren. Ett poängtapp på hemmaplan mot ett riktigt svagt Halmstad har man absolut inte råd med, men skulle det ske kommer genast många kritiska röster höjas och många frågetecken komma upp igen. För Blåvitts skull så är det bara att hoppas att laget kan samla ihop sig och studsa tillbaka omgående. Problemet som ofta uppstår efter en sådan här match är att tränarteamet börjar ifrågasätta enskilda spelare och har en tendens att ställa om i laget. Det kan någon gång vara bra efter några sämre matcher, men inte efter en lite sämre match. Flera omställningar kan ge en oro i laget och det kan uppstå missnöje och de som petas efter en sådan här match blir utåt sett syndabockar. Men i Blåvitts förlustmatch så var det kollektivet som förlorade och utöver det kändes det utifrån som en klar naivitet i spelsättet och ingen cleverness i många situationer. Men jag skulle gärna ha velat höra vilken taktik som lades upp av tränarteamet. Kändes som det var en klar miss att spela som man gjorde. Frågan är bara, gav tränarteamet dessa direktiv eller trodde laget att man var mycket bättre än vad man är? Man bjöd i alla fall in Hammarby genom sättet man spelade på och det var inte alls taktiskt smart och klokt.
Häcken gjorde vad alla förväntade sig och tog en viktig tre poängare i hemma matchen mot BP. Stabilt och bra, betydligt bättre defensivt än förra året. Laget har förstärkts klokt och bra. Nu fick man olyckligt nog mittbacken Väisänen korsbandsskadad och borta hela säsongen, det var ett tungt och svårt avbräck. Det var den positionen och en ny nummer 9 som i alla fall jag kände att det behövdes i truppen. Nu blir man beroende av Lode ändå, som är en säkerhetsrisk i de bakre linjerna med sitt spel med inga marginaler, tyvärr. Hrstic är för mig fortfarande ett stort frågetecken. En spelare som har många mycket intressanta saker i sin repertoar, men det jag inte kan förstå är att man i Häckens tränarteam inte kunnat få honom att lära sig att ta emot en boll felvänd och kunna försvara och hålla tag i bollen. Han tar emot bollen på ett sätt som varje försvarare älskar och tycker att det är lätt att försvara emot. Han jobbar inte alls med sina armar för att skapa avstånd och han kan inte ta emot bollen med yttersidan av foten så att han kan skapa yta för sig själv att få tid och rum att stoppa bollen, behålla bollen och släppa tillbaka den. Det känns även som han behöver få några lektioner à la Lewandovski, hur man löper sig fri i straffområdet för att komma till betydligt fler chanser.
En spelare som jag blivit förälskad i är Häckens nya mittfältare, dansken Andersen. En otroligt spel intelligent spelare som jobbar stenhårt i defensiven och är svår att ta sig förbi då han är både stark, stor, tuff och snabb, han är även väldigt duktig i uppbyggnadsfasen och har kommit in i Häckens sätt att spela fotboll på direkt. Han tar över Gustafssons defensivare roll på centralt mittfält och det innebär genast att Häcken blir betydligt stabilare och bättre defensivt och absolut inte sämre att spela upp bollen bakifrån, ett klipp av Häckens scouting team/sportchef/fotbollschef.
Man har två yttrar som är både snabba och oberäkneliga i offensiven och båda är målfarliga och levererar många bra och avgörande passningar. Inoussa och Layoni kommer båda att bidra med mycket i Häckens offensiv i år. Det skall även bli spännande att följa Jens som tränare och se om han kan ta Häcken upp bland Europacup platserna igen, det skulle vara roligt och bra för Göteborgsfotbollen.
GAIS är fortfarande lite svårt att få grepp om. De känns fortfarande säkra i sin spelidé och vet vad dom skall göra och spelar en rolig och attraktiv fotboll att titta på, men det kan vara så att man tappat lite för mycket offensiv potential för att kunna landa på samma plats som förra året. Nu såg det bra ut mot AIK långa stunder men till slut så avgjorde ett misstag i GAIS försvaret till en tre poängare för AIK, vilket definitivt inte var rättvist. Skall bli spännande att se när GAIS nu skall ta sig an Mjällby, som definitivt fick en bra start med ett oavgjort mot ett Elfsborg borta, som är tippat att ligga i toppen av Allsvenskan i år. GAIS kommer ändå att bli intressanta att följa och mitt tips är nog att GAIS kommer att landa runt den 10 platsen i år.
Superettan har också sparkat igång och där börjades det med ett derby där ÖIS drog det längre strået och plockade hem alla tre poängen. Förhoppningsvis kan de fortsätta där de slutade förra hösten. Har dom bibehållit den fina formen och serien dom hade på hösten så är dom att räkna med i toppen av tabellen. Skall bli
Utsikten däremot tror jag kommer att få en betydligt jobbigare och tyngre säsong, där det kan bli en kamp för att undvika någon av kvalplatserna för att hänga kvar i Superettan.
Superettan kan bli väldigt spännande med så många lag som man borde hitta högre upp i seriesystemet men där det antingen inte stämmer i hela klubben eller man får inte ihop det med truppen och tränaren. Kalmar. Gif Sundsvall, ÖIS, Örebro, Helsingborg och så Västerås som jag tror kommer att blanda sig i de första två direkta platserna upp i Allsvenskan.
Herrlandslaget blandar och ger, men innan det kommer matcher som gäller något blir det svårt att säga var vi står någonstans. Offensiven håller väldigt hög klass med Isak, Gyökeres och Kulusevski (när dom är skadefria). Defensiven i stället är det många frågetecken kring. Kommer det att hålla att spela som vi gör mot lite bättre motstånd, typ Schweiz och Slovenien. Jag tror tyvärr att skall vi vinna de matcherna så gäller det att vi gör minst 3 mål framåt för vi kommer inte att kunna spika igen bakåt och kommer mot dessa lag att åka på minst ett par baklängesmål. I vårt fem manna försvar så frågar jag mig sedan med Isak, Gyökeres och Kulusevski i laget, hur de andra 2 centrala mittfältsspelarna skall klara sig mot 3 spelstarka centrala mittfältare från vårt motståndarlag. Det blir en nöt att knäcka för Tomasson. Men det märks också att Lindelöf spelar så lite som han gör i Man Utd, han är ringrostig och inte i närheten så bra som han skulle kunna vara.
Damlandslaget har öppnat Nations League med en skön och härlig seger borta mot Danmark, men efter det blev det en sämre match och ett sämre resultat borta mot Wales – 1-1! Det som är viktigt är att det inte blir för många landslagsspelare som inte får spela från start i sina klubblag, Blackstenius, Zigiotti, Kafaji, Sembrant, Hurtig, Ilestedt och även Rolfö får betydligt mindre speltid och har det kämpigt att få spela från början i startelvan i sina klubblag. Det skulle även vara bra för landslaget om Rubensson kommer igång och kan vara med till EM slutspelet i Schweiz i sommar. I den tredje matchen mot Italien hemma så kom den andra vinsten efter mycket om och men. Efter en riktigt dålig start med 0-1 redan efter 1 ½ min så hittade Sverige tillbaka in i matchen men hade svårt att skapa många klara målchanser. 1-1 kom först 10 minuter in på andra halvlek. Efter en missad straff i den 60 minuten av Angeldal, så revanscherade hon sig 15 min senare med en magisk frispark från ca 25 meter rakt upp i krysset. Men det skulle bli spänning in i det sista. Efter en förlorad nickduell så kvitterade Italien i den 85 minuten och det såg länge ut att bli oavgjort. Men Sverige fick en straff i den 95 minuten som Rolfö satte dit säkert och säkrade en viktig och skön trepoängare. Tycket att man kan se att Rolfö och Blackstenius har för lite matcher i kroppen och att Asllani har lite mycket andra liga tempo i sig från England. Skall Sverige vara med och slåss om EM medaljer till sommaren i Schweiz så behöver flertalet spelare steppa upp några steg och få starta mycket mer regelmässigt. Roligt att se skottet som Angeldal har numera, men det var verkligen inte så när hon kom till oss i Kopparberg/Göteborg 2020. Vi tränade och tränade och tränade på hennes skott utifrån för att hon skulle klara av att hålla ner skottet och få det på mål – det gav resultat och det känns bra när man känner att man bidragit med något till utvecklingen hos flertalet av dessa tjejer.
Champions League för damer bjöd på några riktigt bra och spännande kvartsfinaler där det ändå slutade med de tippade vinnarna och nu möts Barcelona – Chelsea och Arsenal – Lyon i semifinalerna och det lutar nog åt en final mellan Lyon och Barcelona, men här kan de andra lagen med säkerhet skrälla och knipa en finalplats. Roligt att se Kaneryd vara en sån ledande och viktig spelare i ett mycket bra Chelsea och även Nathalie Björn som spelat sig till en ordinarie startplats i Chelsea och gör det mycket bra.
Champions League för herrarna är framme i kvartsfinaler och det är några lag som saknas i kvartsfinalerna, Liverpool och Man City har inte tagit sig vidare. I stället så lutar det som så ofta åt att Real Madrid och Bayern eller Barcelona tar sig till en final.
Mycket spännande och många bra matcher som väntar för oss fotbollsälskare de kommande månaderna.