Vad är det som händer i en så anrik klubb som IFK Göteborg

Efter min första Blogg hos Kamratpodden och det jag där skrev om vissa problem som jag såg i Blåvitt, så gav matchen mot Varberg en bekräftelse på allt detta. Elfsborgsmatchen var en tacksam match för Blåvitt då man hade absolut inget att förlora och ingen förväntade sig att de tar poäng i Borås – men 1 poäng blev det. Nu efter den senaste matchen mot Halmstad så fick vi se det stora problemet som Blåvitt haft hela säsongen, vem skall göra mål – vem skapar chanserna – den här gången så försökte tränaren även med en hel del byten i startelvan och det drabbade flera av de utländska dyra spelarna som tagits hit för att göra skillnad, nu satt alltså Hagen och Hausner på bänken från start.

Blåvitt har ingen spelidé och har inte haft det sedan Poya Asbaghi lämnade klubben och enligt min research bland mina vänner i Danmark så är tyvärr inte heller den nya tränaren, Jens Askou, en tränare som visat upp en spelidé i de lagen han haft ansvar för. Allt har gått på energi, vilja och kämpaglöd.

Problemet med detta är att det är omöjligt att hämta spelare som passar in, när man inte vet vad man skall och vill spela i de enskilda positionerna och i helheten. Hur skall man kunna hämta spelare om det inte är klart vad spelaren skall kunna i den positionen för att passa in i spelidén och den fotboll som tränaren och klubben vill stå för. GP skrev det bra när de gick igenom alla nyförvärven de senaste 2 åren. Blåvitt har hämtat många och även dyra spelare, som på papperet och i deras tidigare klubbar haft en ledande roll och varit duktiga, men vad händer när de kommer till Blåvitt? Precis detta som jag skriver här ovan. Utan spelidé så kommer ingen spelare att bli bra.

Ingen av de spelarna som kommit till IFK har presterat i närheten av vad de borde kunna. Laget är vilset på planen, ingen vet vad som förväntas taktiskt och spelmässigt av dem själva och av spelarna som spelar bredvid dem på planen. Det finns inga spelmönster och rörelser som är inövade och inte heller att man från sidan kan se att det tränats på en spelidé och ett koncept.

Enligt mina uppgifter från Danmark så har Blåvitt hämtat in en otroligt snabb spelare – som är snabb och ”that’s it” – Thomas Santos. Resten lämnar mycket till övers enligt uppgifter direkt från första hand. Det andra nyförvärvet, Arbnor Mucolli, skulle Vejle mycket gärna skrivit ett nytt avtal med och han skall vara mycket intressant och en tekniskt duktig spelare med bra spelförståelse, bra fysik och attityd. Där har jag stora förhoppningar att han kan dra med sig även andra spelare i truppen och få i gång en offensiv som för tillfället är icke existerande. Ingen klar målchans mot ett Varberg som inte vunnit en match innan besöket på Gamla Ullevi. Det är inget bra betyg. Mot Elfsborg kom äntligen ett spelmål igen (även om det var turaktigt p g a ändringsriktningen på skottet). Mot Halmstad skapades inte mycket överhuvudtaget och den enda ljuspunkten var definitivt att Sebastian Ohlsson är tillbaka – där finns det en som vet var målet står, men han behöver självklart några matcher för att komma igång igen.

Nu är det utifrån otroligt lätt att vara kritiskt och se alla fel som man bara kan hitta.

Det som gör mig frågande är hur ledningen menar att man skall komma ur den här djupa krisen när man inte ens ser till att ta in en tränare som börjar bygga på en spelidé som man sedan kan fara vidare på.

Ta exemplet Mikael Stahre och Per Mathias Högmo. Stahre kom in till Blåvitt den 3 juni 2021, Högmo blev Häckens tränare den 13 juni 2021, mer eller mindre samtidigt. Sista matcherna i den 8 omgången, innan sommaruppehållet 2021, spelades den 24 maj och i uppehållet så låg Häcken på en väldigt dålig placering med enbart 6 poäng och Blåvitt lite bättre med 9 poäng.

Vad hände sedan efter det? Högmo satte med Häcken en klar spelidé och tränade väldigt klart och tydligt därefter och när man då också hämtar spelare som skall passa in i spelidén (sportchef, scout och tränare i harmoni) så ser man hur det betalar sig. Mild, Torbjörnsen och Stahre jobbade aldrig in en spelidé och hämtade spelare därefter – därför står man och stampar där man är idag – tyvärr.

Hur tar sig klubben ur detta?

Först och främst måste de ledande personerna i klubben bestämma sig för vad man vill spela, implementera en spelidé och hämta spelare som passar in i detta. Först då kommer vi på sidan om, att kunna se framsteg och även då se ett spelkoncept som alla spelarna följer och är dedikerade till.

Mycket i fotbollen hänger ihop med tron på något och då kommer självklart också självförtroendet in i bilden och med 16 matcher och enbart en vinst, 10 poäng på kontot och en nästsista plats i Allsvenskan, så utstrålar ju absolut ingen i Blåvitt självförtroende och det är ju inget konstigt alls.

Hur kan man få spelarna att tro på detta igen?

Det blir en otroligt stor uppförsbacke att kunna få spelarna att tro på att detta skall gå vägen, 14 omgångar kvar, och då behöver IFK Göteborg vinna minst 7 av dessa för att klara sig kvar enligt tidigare år och den poängskörd som då behövts för att säkra kontraktet i Allsvenskan.

Jag nämnde också i den senaste Bloggen att det stora nyförvärvet på ledarsidan, scouten -Stig Torbjörnsen, som kom in med stora trumman i maj 2022, inte alls levererat det som alla hoppades på. Sedan skall man vara på det klara med att det inte är en scout som bestämmer vilka spelare som kommer in till klubben. Det gör sportchefen, tillsammans med tränaren och till viss del scouten. Så här får alla berörda, Mild, Stahre, Torbjörnsen, ta på sig en stor bit av det som nu inte passar ihop alls.  Många nyförvärv som kostat relativt stora pengar och inte levererat, är inget man vill ha hängandes på sig som ledare i en fotbollsklubb, men så är verkligheten i Blåvitt just nu och sedan ett par år tillbaka.

Det som måste ske nu är att alla inser att det inte hjälper med att ha en bra stämning på träningarna och i laget – det kommer inte att ge det som behövs just nu i en trupp som sliter med allt. Det måste vara vissa spelare som kliver fram och pekar med hela handen och ställer krav inbördes på både spelare och ledare för att ta sig ur detta. Nu visar det sig om dessa spelare finns i IFK Göteborgs trupp! Träningarna måste bli tuffare och hårdare än vad matcherna är för att komma ur detta. Jag vet det av egen erfarenhet då jag varit med i en sån här situation i Grasshopper Club där jag spelade under nästan hela min karriär. Vi hade krig på träningen, det var enormt tufft, hårt, emellanåt fult, men vi lyfte oss, tog oss ur krisen, klarade oss kvar det året och vann året därpå serien igen.

Elfsborgsmatchen var ett steg framåt – resultatmässigt, men resten går inte att jämföra alls. Möter Blåvitt ett bra lag, som Elfsborg är, så behöver dom inte göra något alls för spelet och kan avvakta, ligga djupt, vara kompakta och vänta på lägen att kontra och då kanske ibland också ha den turen man hade att skottet från Carlén ändrade riktning och ställde Elfsborgs målvakt. Men utöver det skapade inte Blåvitt mycket alls. Och precis det är problemet – vem skall skapa chanserna och vem skall göra målen? Halmstadsmatchen var ett litet, litet framsteg jämfört med Varbergsmatchen – laget klarade att hålla nollan och ta en poäng – det var glädjepunkten i den matchen.

En stor överraskning i dessa 3 omgångar var självklart MFF:s 2 förluster mot Mjällby och Djurgården och en poäng mot AIK. Mycket tyngre start för MFF än på våren och att få hem Pontus Jansson och i hans tre första matcher för MFF kamma hem 1 poäng – det hade väl ingen räknat med! Men det här gav självklart ännu mer spänning i toppen och där hittar man just nu på en ledare i Elfsborg som har otroligt mycket självförtroende i allt man tar sig för med på planen och de spelar en rak, enkel och vägvinnande fotboll. Stor eloge till Jimmy Thelin för det han skapat i Elfsborg – självklart tillsammans med sportchefen Stefan Andreasson. Alla andra topplagen har det jobbigt i starten efter uppehållet.

Det skall bli spännande att se om Häcken kan klara av att ersätta Traore i den främre anfallspositionen, då det inte ser ut som att Ola Kamara kommer att kunna axla den rollen som klubbledningen hoppades på. Häcken tog en trepoängare med nöd och näppe mot BP hemma, med en ny spelare i Layoni som nätade 2 gånger direkt, väldigt imponerande och viktigt om Häcken vill försvara SM guldet från förra året. Men i den senaste omgången kom definitivt ett bakslag med förlusten mot Värnamo borta. Häcken är med på två högtider, Champions League kvalet och Allsvenskan och det brukar ofta vara svårt att hålla fokus på både och, men skall man vara med och försvara SM guldet så har man definitivt inte råd att förlora borta mot Värnamo.

Fortsättning följer i de kommande omgångarna och tendensen som man sett från de första 3 matcherna är ändå att AIK kommer att reda ut detta och de lagen som kommer att kunna få det svårt i bottenstriden är Varberg, Blåvitt, Degerfors, Sirius, möjligtvis också Värnamo och BP kan bli inblandade där, men det skall nog mycket till.

I toppstriden kommer det att stå mellan Häcken, MFF, Elfsborg och kanske kan Djurgården blanda sig i också. Just nu ser jag absolut ingen annan som kommer att blanda sig i striden om SM guldet och Europacup platserna.

Det blir en underbar andra ”halvlek” av Allsvenskan med 14 oerhört spännande och intressanta omgångar att se fram emot.

Dam VM är i gång i Australien/Nya Zeeland. För Sveriges del så började det med en vinst som alla förväntat sig, även om den satt långt inne. Förhoppningarna och förväntningarna är stora på Sverige, men kommer några av de viktiga spelarna i gång och hittar formen, Asllani, Seger, Rolfö, Blackstenius. Det kommer att behövas för att Sverige skall gå långt och den här gången kanske hela vägen.

Men man ser på flera av de andra lagen att det inte är så lätt att bara gå ut och slå de lagen som på papperet inte är lika bra, Norge är ett praktexempel på det. Där ser det ut att vara andra problem som ligger till grund för detta, med alla de toppspelare som Norge har så skall de vara med och slåss om medaljerna.

Vilka är favoriterna att ta guld?

USA är alltid en kandidat, Australien med hemmastödet självklart, England som regerande Europamästare, Tyskland är starka, Spanien med stommen från Barcelona – ja här skulle jag kunna räkna upp flera lag i ett mycket spännande och ovisst VM, som t ex Danmark, Brasilien, Japan, Kanada och så självklart Sverige. Jätteroligt att intresset är otroligt stort och att det varit så många åskådare på de inledande matcherna.

Sveriges match mot Italien på lördag kommer att ge en första vink om Sverige är på rätt väg att komma i form och vara med och slåss om medaljerna, jag håller tummarna för våra damer att det kan gå vägen.

Önskar er alla en fortsatt underbar sommar, med en del ledighet och många spännande och bra matcher.