Blogg Nr 7.

Allsvenskans 2 första omgångar:

Äntligen är fotbollen i gång på riktigt.

Om jag börjar med Göteborgslagen så finns det i alla fall lite positivt att prata om men inte alltför mycket efter de första två omgångarna.

GAIS var först ut med ett resultat som ingen av GAIS-anhängarna eller GAIS hela fotbollsansvariga del ens varit i närheten av att tänka att det skulle hända, 0-4. Förväntningarna var stora med återkomsten i finrummet, men uppvaknandet blev brutalt. BP skall kanske vara ett av de lagen GAIS skall slåss mot om att inte åka ur Allsvenskan i år. Det blev en mardrömslik start men som man i andra omgången i stället svängde och tog en överraskande seger borta mot Värnamo. Det var en viktig 3-poängare för GAIS så man inte blev hängandes och funderade för mycket på den första förlusten. Riktigt starkt och roligt att GAIS kunde studsa tillbaka efter den tuffa starten. Nu skall det bli spännande att följa fortsättningen om man kan etablera sig i mitten av tabellen i stället för att kriga i botten hela säsongen. Det är ett intressant och spelande lag med en hel del kvaliteter.

Häcken började sin säsong med en hemmamatch som på papperet kan tyckas vara en klar och säker trepoängare mot ett Mjällby som kanske spelmässigt inte är det mest briljanta laget i allsvenskan. Men de har en disciplin och en fighting spirit som är otroligt bra och med det kommer man långt när man mötte ett Häcken som inte såg särskilt intresserade ut vare sig offensivt eller defensivt att göra det som krävs löpmässigt för att skapa chanser offensivt och stänga till defensiven snabbt. Häckens nya tränare har en hel del att jobba med för att komma i närheten av det Häcken som man varit van att se de senaste två åren under Högmo. Hög fart på både bollen och benen – löpviljan i offensiven utan boll är otroligt viktig för Häckens spel när man möter dessa lag som ”parkerar bussen” och stänger till alla ytor. Rörelse utan boll i högt tempo är ett måste.

I den andra matchen så visade laget att de har det betydligt enklare mot ett lag som också spelar med, försöker anfalla och bjuder på mycket mer ytor för Häcken i offensiven än vad Mjällby gjorde. Djurgården är ju ändå sedda som ett lag som skall vara med och slåss om de 3 första placeringarna i allsvenskan i år. Ett smart spelande Häcken tog till vara på de chanser de fick och när 0-3 målet för Häcken kom i 64:e minuten, så var det absolut inget som pekade på något annat än en klar vinst för Häcken. Men det som sedan hände fr o m den 87:e minuten skall inte få hända. Efter 1-3 målet så spred sig nervositet, panik och oordning i Häckens lag och att de sedan till slut enbart får med sig en poäng från Tele2 Arena är, efter 3 Djurgårds mål i de sista 8 minutrarna, väldigt dåligt. En sån här match skall ett så bra lag som Häcken stänga och ta med sig alla poängen hem till Hisingen. Nu har man i stället kniven mot strupen att ta en 3-poängare i nästa match mot BP. Men det kan i stället bli en liknande match där hemma som man hade mot Mjällby. Ett bra organiserat lag i defensiven som väntar på sina kontringschanser. Kommer Häcken att kunna få hål på ett lågt försvarande lag utan att blotta sig för mycket bakåt? Har man lärt sig av Mjällby matchen att det måste komma löpningar och hot fast motståndarna står lågt? Spännande att se efter den brutala smällen i Sthlm mot Djurgården.

IFK Göteborg började med en på papperet svår match hemma på Gamla Ullevi. Efter en energifylld och löpvillig inledning från IFK, där Blåvitt var det aggressivare laget som ville mer, så jämnades det ut mer och mer efter de första 15 minutrarna. Efter dessa första 15 minuter så såg man genast att IFK inte kommit ett steg vidare i någon slags spelidé eller koncept. Djurgården däremot har en spelidé och man ser genast den stora skillnaden på att spelarna vet vad deras uppgift är och spelkonceptet sitter fast förankrat i ryggraden hos Stockholmslaget.

Att sedan Thordarsson gör två så otroligt opolerade och dumma attacker, där man absolut inte kan säga ett ord om domarens beslut att ta upp två gula kort och därmed en utvisning i den första matchen för året och det redan efter 27 minuter. Efter ett sådant idiotiskt beteende så hoppas jag verkligen att Thordarsson internt fått saftiga böter för detta då det skadade klubben och laget enormt mycket.

I den andra matchen borta mot Halmstad mötte man, tror jag, en kandidat för de sista tre platserna i allsvenskan i år. Efter ett snabbt mål av Halmstad så var inte HBK alls intresserade av att spela med och försöka göra 2–0. Därför så kunde Blåvitt dominera matchen rejält, men inte för att Blåvitt är så mycket bättre utan för att HBK enbart var intresserade av att försvara sig och det väldigt lågt. När sedan IFK får chansen att utjämna på en straff så kliver Mucolli fram, trots att han blev fälld, och skjuter en otroligt dålig straff. Alla målvakter har vid det här laget lärt sig att han stannar upp och därför blir målvakterna ståendes väldigt länge och det gjorde att Mucolli blev helt paralyserad och satte straffen precis på en duktig Rönning i Halmstadsmålet.

Blåvitt skapade en del småchanser men i det stora hela så finns det en endaste spelare som kan bidra med några överraskande saker i IFK och det är Mucolli. Resten av spelarna som hämtats in nu i år och det senaste året är gedigna och stabila fotbollsspelare med sina absoluta styrkor i det löpmässiga och kämpamässiga. Det mest tråkiga är att de yngre spelarna är skadade eller inte får chansen i Blåvitt. För nu hade det varit läge att försöka bygga in en Carneil, Kåhed och Carlstrand. Den centrala anfallspositionen, nummer 9 hos Blåvitt, är fortfarande en gåta för mig att IFK inte kan få till det med en endaste värvning på den positionen som åtminstone är lite bättre än Norlin. Ett rent ut sagt stort svaghetstecken att Norlin får plats i startelvan.

Var skall detta sluta i år? Redan i den tredje matchen har laget och de ansvariga i klubben, kniven på strupen. Borta match mot ett Kalmar som också står på noll poäng. Vilket av dessa två lag kommer att fastna i ”träsket” redan efter den tredje allsvenska matchen. Det lutar åt en ganska säker oavgjord match skulle jag säga, för ingen har råd att förlora.

Superettan:

ÖIS har tyvärr fått en dålig start poängmässigt, men man kan verkligen hoppas att de inte fastnar i den undre tredjedelen direkt från starten, men ser man på programmet i de kommande omgångarna så blir det tufft att ta de poäng som man behöver för att hålla sig ifrån de sista 3 platserna. Där har istället tre lag parkerat med noll poäng som med säkerhet var tippade betydligt högre upp i tabellen, Örebro, Trelleborg och Varberg.

Utsikten är fortfarande en frisk fläkt i Superettan och jag får lov att säga att jag är mycket imponerad av Boskos arbete med laget och den fotboll man vill spela och stå för. Det laget som har störst chans att även i år vara med i toppen och slåss om uppflyttningsplatserna i allsvenskan. Man har ett gediget spelande lag med mycket kvalitet och en spelidé och spelkoncept som gör att laget har något att falla tillbaka på när det inte stämmer så bra i vissa matcher.

Cupsemifinaler dam:
Piteå – Rosengård var en match som på papperet verkligen kändes som en tuff uppgift för Rosengård och precis så blev det. Men först i förlängningen så lyckades Piteå knipa finalplatsen och det skall bli roligt att se ett Piteå i finalen, ett lag som överraskade redan förra året i serien och som även i år ser ut att kunna bli en positiv och härlig fläkt högt upp i serien.

Hammarby – Häcken var den andra semifinalen som nästan kändes lite som den logiska finalen på papperet. Hammarby började extremt bra i den första halvleken och tog ett starkt grepp om händelserna men inget av lagen förmådde att kunna göra ett avgörande mål under ordinarie matchtid. I förlängningen så var det Hammarby som tog ledningen men bara 5 minuter senare utjämnade Häcken och det ville sig att den här matchen skulle avgöras på straffar. Båda lagen missade en varsin straff av de första 5 straffarna så det fick lov att avgöras med en straff efter den andra och här var det Hammarby som hade chansen två ggr efter att Häcken missat sina straffar men varken Blakstad eller Jonna Andersson kunde sätta spiken i kistan. Istället blev det den 10:e straffen som avgjorde det hela. Häcken gick som segrare från planen och får en hemmamatch i finalen mot Piteå. På papperet en klar seger för Häcken – men först skall den spelas såklart. Häcken ser ut att vara det laget som man skall slå i år för att kunna stå som segrare till hösten i Damallsvenskan. Och vi får se om kanske Piteå kan visa hur man gör i Cupfinalen.

EM-kval, damlandslaget:

De två inledande matcherna i EM kvalgruppen mot England och Frankrike blev en positiv och en negativ upplevelse. Tar man med sig en poäng från Wembley Stadium i mötet mot England så skall man vara väldigt glad och även sett till prestationen så måste man vara mer än nöjd. Det var flera av de svenska spelarna som visade en mycket bra insats och med en sådan otroligt stor möjlighet att göra 2–1 för Sverige i andra halvlek så hade man t o m kunnat ta med sig alla 3 poängen hem.

Den andra matchen hemma mot Frankrike blev i stället en stor besvikelse och i den matchen var det inte många av de svenska spelarna som kom upp på normal nivå. Och för att kunna slå Frankrike så måste de flesta av spelarna i det svenska damlandslaget prestera på högsta nivå av vad man kan. Jag är verkligen en stor älskare av Peter Gerhardsson och hur han är som både människa och coach. I den här matchen var det däremot ofattbart att han behöll Rolfö på planen ända tills matchens slut. Hon var från första till sista minuten trög, utan tempo i kroppen och hade otroligt många bolltapp och förlorade närkamper. Så kan det vara ibland som fotbollsspelare och har man en sådan dag så vet man det mycket väl själv och accepterar då också ett tidigt byte.

Ett byte som vår förbundskapten gjort ett antal ggr när matcherna stått och vägt och Sverige mer hade haft nytta av någon som är defensivt stabil, positionssäker och närkamps stark på centralt mittfält, är att han bytt in Bennisson. Ett byte som även i den här matchen blev ett dåligt byte defensivt sett då Bennisson tyvärr inte har några defensiva kvaliteter i den här positionen mot de bättre lagen vi möter. Angeldahl blir ofta trött mot slutet av matcherna och behöver bytas ut men om matcherna står och väger och motståndarna kanske även har mer av spelet så måste han hitta på andra lösningar, för detta kommer annars att kosta oss ännu fler poängtapp.

I den här matchen så nyttjade man tyvärr Blackstenius snabbhet alldeles för lite då man nästan aldrig fick in en boll bakom Frankrikes backlinje. Det är annars skönt att se att Elin Rubensson börjar komma igång igen då hon var vår bästa spelare i VM förra sommaren. Henne behöver vi centralt för att ta oss till EM. Det blir nu viktiga matcher mot Irland att ta full pott i dem och så måste man nu slå England hemma. Detta är fullt möjligt men då måste fler spelare träffa sina bra dagar ute på planen i dessa matcher för att vi skall kunna vara med och fightas om EM medaljerna sommaren 2025 i mitt andra hemland – Schweiz.

Champions League herrar:

Vilka matcher man får se i kvartsfinalerna, Helt ofattbart bra fotboll och så spännande att se de olika coacherna som är så otroligt duktiga taktiskt och att de får lagen och individerna att prestera på topp när det verkligen gäller.

Alla kvartsfinalerna är fortfarande öppna och det kommer att bli otroligt bra returmatcher där tyvärr några av de allra bästa europeiska lagen kommer att försvinna, man City eller Real Madrid, Arsenal eller Bayern, PSG eller Barcelona. Jag kan bara säga wow, när man får sitta och njuta av högklassig fotboll med den ena läckerbiten efter den andra.

Vilka roliga månader vi har framför oss med så många avgörande matcher och finaler, i Sverige och i Europa, på både herr- och damsidan.