| | | | | |

Blogg Nr 15

Herrallsvenskan trummar på med många matcher på få dagar och det är just nu mycket spänning i botten där fortfarande de sista sju lagen kan drabbas av direkt nedflyttning eller kval neråt. Det blir många nervkittlande matcher på slutet och så som det känns just nu för mig, så blir det Västerås och Halmstad som kommer att dra de kortaste stråna och flyttas ner direkt till Superettan. Det grundar jag på formen och på de resterande matcherna som de lagen har. Sedan blir det en fight mellan Blåvitt, Kalmar och Värnamo om kvalplatsen, det är mitt tips. BP och Norrköping som fortfarande är indragna och skulle kunna råka illa ut, klarar sig tror jag.

IFK Göteborg har, som jag redan nämnt i tidigare Blogg, köpt in 6 nya spelare i sommaruppehållet, den bästa av dessa är Karlstrom, målvakten. Bland de andra 5 så har i alla fall Ramon Lundqvist gjort ett par mål, men också varit extremt osynlig i flertalet matcher. Bager, Kruse och Baden är för mig helt onödiga köp om man inte är ute för att fylla ut truppen så man har nog många spelare. Bager är inköpt som mittback (spelar just nu högerback!), han är inte stor, han är inte snabb och han är inte bra att spela upp bollen – har jag missat något varför man överhuvudtaget tar in en sådan spelare!? Kruse är en central mittfältare, men utan de kvaliteter som Billborn gärna skulle önska sig för att kunna bygga ett lag som också kan och vill spela upp bollen bakifrån. Kvaliteten för en central modern mittfältare saknas helt, tyvärr. Bättre att då satsa på Kåhed och ge honom speltid. Baden skall vi inte ens tala om vilken dålig värvning det är. En spelare som inte varit med i hetluften och spelat matcher kontinuerligt sedan förra hösten. Vad tror ledningen i Blåvitt att man skall få ut av en sådan spelare och vad har man för förväntningar!? Erlingmark börjar i alla fall komma i gång och det är en spelare med hjärta för klubben så den värvningen kan man inte klaga på.

Men hur skall Blåvitt klara sig ifrån någon av de tre sista positionerna i Allsvenskan, det är faktiskt en bra fråga när man ser det återstående spelprogrammet och hur ängsligt laget uppträder då man tar ledningen. Det har smugit sig in en rädsla att vinna och en rädsla att göra bort sig i laget och det speglar av sig och gör det så svårt för Blåvitt att vinna en match. Det ser t o m sämre ut i år än förra året då laget säkrade det allsvenska kontraktet med sista sparken i Varberg. Man får verkligen inte hoppas att det fortfarande gäller något när den sista hemmamatchen mot Kalmar och den sista matchen i Allsvenskan spelas borta mot Mjällby, för då kommer nerverna att sitta utanpå.

Med den otroligt viktiga segern nu i derbyt mot GAIS så skapade sig Blåvitt lite andrum och lite mer tro på att detta kanske ändå kan gå vägen, men med de kommande matcherna mot Norrköping, AIK och MFF, måste resultera i mer än 1 poäng för att de 2 sista matcherna inte skall bli en nervkittlande final som förra året. Med prestationen mot GAIS så finns det hopp om att Blåvitt skall kunna klara av situation för att man själva spelar till sig de poäng som behövs och inte litar på att de andra lagen är så dåliga att det inte tar sina poäng.

Men jag frågar mig ändå hur de ansvariga i Blåvitt tänker och funderar. Det plockas spelare från några av de lägsta hyllorna som helt enkelt inte är nog bra för att ”förstärka” IFK i slutfasen av Allsvenskan. Vem har fattat beslutet att dessa spelare är nog bra? Den eller de som gjort detta har in te gjort ett bra jobb. Nu är det alldeles för många dåliga värvningar som skett de senaste åren.

Jag har hela tiden tagit Billborn i försvar och att man måste ge honom tid, men när jag ser hur han ställer upp mot Halmstad hemma så kan man verkligen fundera på om han överhuvudtaget vill vinna eller om han enbart är nöjd att inte förlora. Det går i dagens fotboll inte att spela med 2 ytterbackar som mer eller mindre aldrig kommer med i offensiven och inte har vare sig snabbheten eller löpkapaciteten som behövs i de här positionerna. Tränaren skickar alltid signaler till spelarna med uppställningen och med Bager och Wendt på ytterbackspositionerna så visar Billborn att han inte satsar på offensiven direkt.

2 vinster på 13 matcher och sammanlagt 13 poäng på dessa 13 matcher – det är alldeles för dåligt, men det är verkligen inte enbart tränarens fel, det är omöjligt att trolla fram något bra om inte den sportsliga ledningen ställer bra spelare till förfogande att jobba med.

Ledningen med Håkan Mild i spetsen har nu försökt visa handlingskraft genom att ta bort några personer från ledningsgruppen, för att ge dom mer tid att jobba med de saker de skall jobba med och fokusera på. Men jag frågar mig då vad Ola Larsson hållit på med om han inte haft nog med tid att åka runt och titta på spelare tidigare? Det är väl det han blivit anställd att göra – att ställa samman en trupp, ett lag, som är nog bra att vara med på den övre halvan och slåss om placeringarna. Vill man med detta agerande säga att han och Jonas Olsson haft för många andra uppgifter att de tappat bort sin huvudsyssla de har enligt den arbetsbeskrivning som gäller för deras positioner och sysselsättningar de har i klubben? Då måste man ju också fråga sig om de inte tagit situationen på allvar förrän nu? Eter de många dåliga spelarinköpen, efter en icke existerande spelidé sedan åratal och nu detta agerande, så finns det ingen annan utväg än att efter säsongen se till att städa upp på de översta operativa sportsliga positionerna i klubben och få ett TEAM på plats som sätter en klar spelidé och som därefter hämtar spelare som passar in i det man vill spela. Nu är det enbart ett lapptäcke, en icke synlig spelidé och spelare som enbart hämtats för att fylla ut truppen. Det får inte fortsätta på det här viset efter att årets Allsvenska spelats färdig.

Häcken tog rätt steg när det gällde deras tränare. Paco Johansen kom helt fel in i klubben från början och har aldrig hittat rätt med spelarna, och framför allt inte fått ordning på defensiven. Men samtidigt frågar jag mig när Häcken tagit in en ansvarig ”försvars-tränare” i Roland Nilsson och så kan man inte få ordning på defensiven som alltid är den klart lättaste delen att träna och få ordning på. Jag själv fick uppgiften i Grasshopper Club när jag var assisterande tränare, att sätta min prägel på försvarsspelet och få oss att kunna stänga till matcherna med en klar ordning i försvaret.  Alla visste efter att vi tränat försvarsspelet i ca 4 veckor vad dom skulle göra i alla situationer. Vi släppte sedan till otroligt få baklängesmål och jag fick ta åt mig väldigt mycket beröm och cred för hur vi lärde oss att spela försvarsspel. Det är verkligen inte det svåraste att få på plats. Det skall bli spännande att se vad Joop Oosterveld kan göra med laget de återstående 5 Allsvenska matcherna, Hammarby var ju ingen bra början. Mot Sirius blev det åtminstone en vinst men i första halvlek såg det inte alls bra ut. Martin Ericsson har nu ett gediget arbete framför sig för att försöka få en lika bra och stark trupp som när Häcken tog SM guldet 2022 och även få en tränare på plats som kan skapa en enhet igen, få försvarsspelet på plats och få fart på anfallsspelet igen. Jag är tveksam till att det även nästa år kommer att vara Oostervald som är Häckens tränare, men med 5 bra matcher som avslutning så kan det kanske bli så.

GAIS ångar på och spelar en otroligt underhållande och fartfylld fotboll med hög press, hårt jobbande spelare som ser väldigt löpstarka ut och de har en klar spelidé där alla spelare vet vad de skall göra och de spelar precis det de kan och är bra på. Jag har redan sagt det många gånger och kan bara upprepa mig, GAIS överraskar mig och många andra med sina prestationer som är över allas förväntan. Det som gör det roligt är att det inte bara var en topp på våren utan när man såg hur de spelade bort Djurgården på hemmaplan och vann med 3-0, och matchen före det så spelade man jämnt med MFF och nådde ett 0-0. Laget har många vassa offensiva spelare och GAIS löpvillighet och löpkapacitet är otroligt rolig att se, det är det jag saknar i många andra lag. Nu blev matchen mot Blåvitt ett steg bakåt för GAIS men de har snabbt studsat tillbaka tidigare i år och när jag tittar på resterande program som GAIS har så tror jag bestämt att de kommer att ta ytterligare många poäng och kunna landa på den övre halvan av tabellen och det får man lov att säga är en otrolig framgång.  

Damallsvenskan har fortfarande lite spänning kvar –men bara i botten. AIK, Örebro och BP slåss om den viktiga 11 platsen för att slippa kvala eller åka ur direkt. Annars är det Hammarby och Häcken som fightas om andra platsen i serien. Men tittar man på rest programmet för de båda lagen så skall Häcken ta den andra platsen ganska enkelt. Hammarby har också Champions League som dom skall fokusera på och det brukar alltid kosta några poäng i Allsvenskan.

I Champions League för damerna klarade Hammarby av kvalet mot Benfica efter en mycket stark vändning på bortaplan. Efter en 1–2 förlust hemma så var det kanske inte så många som trodde på ett avancemang, men med ett sista mål på övertid så vände man och vann med 2–0 borta. Bara att lyfta på hatten och säga att det var verkligen starkt gjort.

Häcken lyckades tyvärr inte efter ett mycket bra resultat i första matchen hemma mot Arsenal – en 1–0 vinst tog man med sig till returen i London. Men där syntes att det var klasskillnad mellan lagen och Häcken skickades hem med en 0–4 förlust och egentligen inget att snacka om vem som var bättre och förtjänade avancemanget. Detta blev efter förra årets fina resultat i Champions League självklart en stor besvikelse, men när man ser vissa lottningar som skett i kvalet till gruppspelet så får nog UEFA ta till sig att lagen behöver seedas innan lottningen sker. St Pölten, Celtic, Vålerenga, Galatasaray och kanske även Twente, är lag som absolut inte är bättre än Häcken, men fick en betydligt lättare lottning och tog sig till gruppspelet i Champions League. Det är viktigt att de svenska lagen tar sig dit för att hänga med i utvecklingen av damfotbollen i Europa som nu kommer att gå fort framåt. England, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien tar enorma kliv på damsidan och kommer att gå förbi den svenska ligan väldigt snabbt. Det skall nu bli intressant att se hur den sportsliga ledningen i Häcken reagerar efter säsongen är klar. Det har köpts in rejält med spelare som ändå måste anses som bra nyförvärv enligt svenska mått mätt, men utvecklingen på laget känns inte alls att det går i rätt riktning. Det är ingen lagenhet som går ut på planen och visar att man har en klar spelidé som sitter och som gör att laget är väldigt svårslaget.

Tittar man på Rosengård så är det verkligen ett helt annat spel och en övertygelse och tillit i allt dom tar sig för med. Då skall man ha i bakhuvudet att Rosengård gjorde en riktigt dålig säsong förra året och landade på en 7:e plats. Dom har fått ihop det i år med både trupp och spelidé.

Superettan är otroligt spännande både i toppen och botten. Degerfors har sprungit ifrån lite grann och ser ut att gå mot ett säkert avancemang tillbaka till Allsvenskan direkt efter enbart 1 år i Superettan, det är alltid starkt gjort. Den andra direkta uppflyttningsplatsen ser ut att bli en tuff fight mellan två traditionsklubbar, Öster och Helsingborg. Landskrona som ledde överlägset ett tag har tappat farten och ser ut att få det svårt att vara med och slåss om de avgörande platserna.

I bottenstriden är det fortfarande otroligt många lag inblandade men för ÖIS ser det ut att rätta till sig efter en mycket bra höstomgång. Laget och ledningen verkar ha fått ordning på det som inte riktigt stämt i klubben sedan ett längre tag tillbaka. Det ser i stället ut att krisa till sig rejält för Utsikten som ser ut att helt plötsligt ha nerverna utanpå. I senaste matchen mot Öster så gjorde Utsiktens tränare 4 byten efter bara 33 minuter och ett 0–2 underläge vid det tillfället. Skall man skapa oro och göra sig väldigt illa omtyckt i laget så gjorde Utsiktens tränare det definitivt med ett sånt agerande. Det här som skedde i matchen mot Öster kan komma att sätta hela laget i gungning och kan bli ett dåligt drag av Bosko Orovic.

Herrlandslaget spelade sina första 2 matcher i Nations League grupp C, det får man absolut inte glömma bort att vi enbart är i den tredje bästa gruppen. Borta matchen mot Azerbajdzjan var i första halvlek och ända tills Sverige gjorde sitt första mål en riktigt dålig match av Sverige och där har man enbart Viktor Johansson i målet att tacka för det oavgjorda resultatet i halvlek. Han tog t o m en straff och gjorde ett par till högklassiga räddningar. Sveriges försvarsspel är under all kritik och en spelare som Isak Hien är för mig en alldeles för dålig försvarsspelare som har alldeles för dåligt positionsspel och duellspel. Det kan inte vara den spelaren som Sverige kommer att bygga sitt försvar runt, då känns det som att vi inte kommer att kunna få en stabil försvarslinje. Men samtidigt gäller det såklart att hela laget kan försvara och det är även mittfältsspelarna väldigt dåliga på.

Estland hemma var fint och trevligt att titta på, Sveriges offensiv kunde briljera och bjuda upp till dans, roligt att se och alltid skönt att få göra mål och dominera en match – men vi mötte ett riktigt dåligt lag, det får man verkligen inte glömma. Det skall bli enormt spännande att se när Sverige skall möta Slovakien. Först borta den 11 oktober och sedan hemma den 16 november, efter det kan vi säga om Sverige tagit några steg framåt under Tomasson. Det blir en värdemätare på den här nivån som vi just nu befinner oss på – Nations League grupp C. Jag tror tyvärr inte att Sverige vinner mot Slovakien, men jag håller tummarna för att vi kan ta ett steg upp i grupp B, men det blir som sagt en tuff fight, känner jag. Vår offensiv är mycket bra även internationellt sett, Isak, Gyökeres och Kulusevski är toppspelare i Europa och bidrar även i sina klubblag med enormt mycket. Där finns det definitivt en stor potential i det svenska landslaget.

Damlandslaget är inte ännu riktigt framme vid de avgörande Playoff matcherna ännu men det närmar sig, 25 och 29 oktober är det så långt – Luxemburg i dubbelmöte. När man tittar lite på vilka som spelar och presterar i sina klubblag så måste jag ändå lyfta fram Rytting-Kaneryd som briljerar i Chelsea för tillfället. Hon har utvecklats enormt mycket och gör så mycket rätt i sitt spel och skapar enormt mycket med sin snabbhet och sättet hon utmanar och dribblar på, och det är så härligt och underbart att titta på – en av de större stjärnorna i den kvinnliga världsfotbollen.

Euro League och Conference League med våra tre lag började inte särskilt bra för något av lagen som startade förra omgången.

MFF förlorade hemma mot Rangers och det var inte så mycket att säga om det, det märktes en skillnad i både tempo, tuffhet och löpkapacitet. Elfsborg förlorade borta mot AZ Alkmaar med knappa 3–2 och gjord en mycket bra och helt godkänd insats. Det märks bara att de svenska lagen inte har den rutinen att spela europeiskt och man saknar cleverness och kyla för att kunna vinna de här matcherna. Djurgården kliver först in i skedet den här veckan mot LASK Linz borta. MFF tar sig an Qarabag borta i Azerbajdzjan och Elfsborg spelar hemma mot Roma. Elfsborg kommer att få det riktigt svårt såklart, men Malmö hoppas man ju verkligen på att de kan ta en 3 poängare med sig från Azerbajdzjan. Det skulle vara enormt viktigt och bra för den svenska fotbollen att man också kan klara sig och stå upp emot de andra lagen ute i Europa.

Jag önskar er alla några intressanta omgångar i Allsvenskan, Superettan och Damallsvenskan så återkommer jag om några omgångar igen för att se vart de olika lagen står i form och tabell – spännande blir det med säkerhet.

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *